Hoppa till sidans innehåll

Ordförande har ordet: Nu är det dags att stå upp för våra barn och unga

09 OKT 2018 14:48
Slutar vi inte ignorera det faktum att det finns problem har vi snart ingen idrottsrörelse kvar att vara stolt över.
  • Uppdaterad: 09 OKT 2018 14:48

 Återigen har jag fått ta emot ett besked från en ung domare att denne inte vill fortsätta döma. Huvudorsaken är alla negativa kommentarer, klagomål och kränkningar som kommer från spelare, ledare och föräldrar.
Det gör mig både ledsen och förbannad.

Att gå på en allsvensk fotbollsmatch är som att gå in på en arena där sociala regler och allmänt vett är okej att man lämnar hemma. Jag själv går inte särskilt ofta av olika anledningar. En av anledningarna är att det alltför oftast skriks både det ena och den andra om domare, motståndare och egna spelare som inte lever upp till den standard som publiken önskar.

Senast jag var på en allsvensk match var Malmö FF – Kalmar FF för inte så länge sedan. Biljetten fick jag till skänks av en vän och placeringen var långt ifrån de mest fanatiska supportrarna. Två rader nedanför mig och min vän sitter en pappa med två barn. Barnen är i 6-7 årsåldern och verkar båda två helt uppslukade av den stämning som MFF-klacken på andra sidan stadion skapar. Men så bryts deras fokus. Deras pappa får för sig att vilja försöka få en Kalmarspelare ur balans. Detta genom att skrika okvädningsord både om spelarens hårfärg, längd och mentala intelligens. Detta trots att vi sitter på övre etage och det finns inte en chans i världen att spelaren, som befinner sig på mittplan, hör något av det som pappan skriker. Varför? Hans barn undrar nog, av deras blickar att döma, samma sak. Samma typ av uttryck sker sedan mot domare, assisterande domare och bortapubliken.

Någonstans här tror jag att vi hittar en del av problematiken. I den här kontexten finns professionella idrottsutövare som man av någon anledning anser bör kunna ta emot att man häcklar och förnedrar någon.


               "Kan vi inte acceptera detta bör vi inte
            vara på plats där det bedrivs idrott"

Men om vi förflyttar oss från Stadion med en kapacitet på 25.000 till lilla Lindeborgs Idrottsplats. En helt annan kontext. Ingen här är involverad i fotbollen för att det är vårt jobb och ingen skulle heller anse någon av oss vara professionella. Vi är här för att vi tycker idrotten är rolig, den är bra ur ett socialt perspektiv och den skapar drömmar. Drömmar om att en dag få springa ut och ta emot Stadions jubel i en allsvensk fotbollsmatch.

Men, trots att kontexten är så väldigt mycket annorlunda tas samma beteende med till idrottsplatsen. Mitt på plan springer en domare. Oftast en ungdom själv som förutom att tjäna några få fickpengar faktiskt tycker att fotboll är så kul att man kan tänka sig att anta andra roller än bara den som spelare.
Låter bra inte sant?

Jo visst, om vi vuxna bara hade kunnat anta den värdegrund som fotbollen ska stå för, den värdegrund som lyfts fram på många olika ställen bland annat i skolans läroplan, fotbollens spela, lek och lär, grundlagen. ”Alla människors lika värde”. Känn på det uttrycket: ”Alla människors lika värde”. Meningen ska gälla alltid. ALLTID. Det görs inga undantag bara för att det helt plötsligt blir ett tävlingsmoment. Det vill säga: domaren är fortfarande en människa. Genom att upprepade gånger ställa frågan: ”Är du dum i huvudet?”, ”Är du blind eller?” etc. så frångår man den värdegrunden: Alla människors lika värden”.

En domare är en människa. En domare har rätt att få göra fel. Eller, göra fel utifrån vårt perspektiv eftersom en domares uppgift är att göra bedömningar av situationer. Tolka situationer och bedöma dessa.

Kan vi inte acceptera detta så bör vi inte vara på plats när det bedrivs idrott.

Vi har ett enormt stort ansvar att lära våra barn vad respekt för medmänniskor är. De kommer inte att lära sig detta av ledare, föräldrar och andra vuxna som står och kränker en annan människa för de beslut den människan tar.

Det finns ett antal olika lag som jag har stött på genom åren i olika roller, både som spelare, ledare, domare och åskådare som har en problematik med spelare som beter sig illa. Som skriker på domaren för att de inte har fått frispark eller som skriker på domaren för att det andra laget fick frispark. De gnäller på varandra för att de inte passar i rätt ögonblick. De tycker att lagkamraten är dum i huvudet för att hen tar beslut som inte är synkade med det beslut en själv hade tänkt sig.

Inte sällan går det att se samma typ av mönster utanför spelargruppen. Inte sällan är det tränare och ledare som står och skriker på barnen att de har tagit fel beslut. Att de borde gjort på ett annat sätt. Inte sällan hör man föräldrar i de lagen som har åsikter på domslut i parti och minut.

            "Den tystnadskultur som finns måste bort"

Vi i Lindeborgs FF 1948 är RELATIVT förskonade från den typen av beteende även om vi är långtifrån felfria. Men, vi har också problematik med detta och det är någonting vi kommer jobba hårt med framöver. Vi kommer att genomföra Skånes FF:s ”Grönt kort-utbildning”, vi kommer att sätta igång ett projekt inför 2019 med att skapa trygga matchmiljöer på vår idrottsplats. Vi ska se till att det till varje ungdomsmatch finns minst en person med ansvar att se till att det är en acceptabel miljö under matcherna, både för spelare och domare.

Samtidigt vill jag vända mig till alla som anser att de inte känner sig träffade av den problematik jag här ovan har beskrivit:

Jag tycker att det är jättebra att ni vet hur en uppför sig. Jag vet att vi är fler på den sidan myntet än vad det är personer som beter sig illa. Men, jag tror att vi kan göra mer för att skydda våra barn och ungdomar.

Hör vi kränkande kommentarer om våra barn, om domarna eller mot någon annan så MÅSTE vi agera och säga ifrån. Den tystnadskultur som finns måste bort. Det går att på ett lugnt och sakligt sätt fråga de personer som skriker och gnäller hur de tänker när de klagar på ett barn? Det går att lugnt och sakligt be dem fundera på om det finns ett annat sätt att uttrycka sig på som kanske är mer konstruktivt.

För fortsätter det såhär så kommer de unga spelare och domare som ser till att skapa magi varje vecka att tappa gnistan för det dem gör. Och dit vill vi inte…

Domaren som meddelade mig sitt besked om att sluta döma är en väldigt uppskattad domare som fått väldigt mycket positivt beröm från både spelare, ledare och föräldrar i såväl hemmalag som bortalag. Att den domaren inte vill fortsätta är ett ofantligt stort självmål av alla oss som inte värnat om domarens person och roll.

 

 

Vi har problem. Det måste vi inse. Först då kan vi vända på problematiken.
Nästa gång kanske det är din son eller dotter som blir kallad blind eller dum i huvudet. Fundera på det.

Skribent: Martin Nerbring
Epost: This is a mailto link

 

 

LFF-FB-puff

 

 

 

     '

 

Postadress:
Lindeborgs FF 1948 - Fotboll
Lindeborgsgatan 373
21581 Malmö

Kontakt:
Tel: 040138380
E-post: This is a mailto link

Se all info